LOOK THIS WORLD IN THE EYE, LIVE THIS LIFE UNTIL YOU DIE

fredag 4 maj 2012

20 DAY CHALLENGE, DAY ONE

Spanade in min vän Lines blogg och såg att hon håller på med en dag för dag lista så jag kände att jag snor idén och försöker få stopp på bloggtorkan!
Så sätter väl igång med dag ett direkt, det är väl lika bra :)
Dag 1 - Berätta om dig självLite av det här vet väl dom flesta som läst min blogg ett tag, men vi kör ändå!
Jag heter Evelina, är 20år och är född och uppvuxen i Motala. En redig östgöte med andra ord, haha..
Min familj består av min mamma Åsa, min pappa Roger (kallas ALLTID Gogge) och världens finaste lillasyster Amanda som är 18år. Mamma jobbar på dagis, pappa driver egna företag och Amanda pluggar samhäll/turism men tar studenten nu i sommar!
Våran familj har aldrig varit normal och kommer aldrig bli, vi har en humor som många troligtvis skulle skämmas för och vi är väldigt öppna mot varandra vad det än gäller vilket gjort att vi står varandra jättenära och vet att vi är starkast tillsammans.
Förutom närmaste familjen har jag självklart min farmor, morfar, faster, morbröder, kusiner och allt som hör där till men även en väldans massa nära vänner både till mina föräldrar och mig som alltid funnits där under min uppväxt och som på ett sätt tillhör släkten dom också. Människor med stora varma hjärtan som alltid tar emot en med öppna armar vad det än gäller och som har varit sjukt viktiga i mitt liv!
När det var dags för gymnasiet valde jag att plugga till frisör i Linköping som ligger ungefär 40 minuter från Motala och flyttade dit under första året vilket var galet skönt. Både att få flytta hemifrån och att komma bort från Motala som jag tröttnat rätt rejält på genom åren.
Direkt efter studenten korsade jag Atlanten för att leva aupairlivet i ett år hos en fantastisk värdfamilj i New Jersey. Här tar jag hand om två busungar, Colin som är 3,5år och Logan som precis fyllt 1, träffar mina vänner och hänger en hel del inne i New York City!
Min värdfamilj har en ganska stor släkt och jag har träffat dom allra flesta och dom är så jävla härliga! Alla är väldigt enkla att umgås med, dom berättar alltid historier och visst kan jag känna mig som en outsider ibland men dom inkluderar mig alltid och oftast känns det som om jag känt dom jämt och dom är så himla roliga :)
Hemma i Sverige har jag många fina vänner som längtar efter att min aupairtid ska ta slut och bara vill ha hem mig nu på direkten, men som tur är finns Skype och vi pratar så ofta som det bara går vilket är skönt.
Mina vänner har alltid varit i olika kretsar som aldrig riktigt lärt känna varandra eller umgåtts, men sen halvåret innan jag åkte hit hände nåt och alla började festa ihop så nu är det lite mer så att alla känner alla vilket är så jävla kul och jag längtar så himla mycket efter en riktigt bra förfest, dom är ju alltid bättre än nattklubben liksom ;)
Jag har så mycket värdefulla minnen med alla mina vänner och mina närmaste är dom enda personerna jag verkligen litar på. Är man uppvuxen i Motala gäller det att välja sina vänner väl antar jag och mina bästa har förtjänat sin plats i mitt hjärta på ett eller annat sätt, vilket är precis det jag gjort för att förtjäna min egen plats hos dom också.
Som person är jag nog lite som en bergodalbana, vissa dagar är jag en riktig bitterfitta (eller vad säger du Sara? Hahaha) och andra dagar vill jag bara släppa loss och ha kul liksom.
Jag är problemlösaren för många av mina vänner och en person som många anförtror sig åt, vilket jag oftast  tycker är väldigt skönt och jag tror aldrig det kan bli en dålig grej att vara en bra lyssnare.
När jag var yngre var jag verkligen största fegisen och hade aldrig någonsin kunnat se mig själv där jag är idag, nu tar jag för mig väldigt mycket mer och jag är absolut inte rädd (förutom för spindlar, höjder, mörker och sånt där annat äckligt....) utan känner mer att det som inte dödar det härdar faktiskt!


Det var allt för DAY ONE, men imorgon är en ny dag med kategorin Staden jag bor i. Kan bli intressant, or not, den som lever får se men jag hoppas ni kikar in imorgon också :)

/ Evelina



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar